| |
|
Forum
|
Forum » ALLMÄN ASTRONOMI » ALLMÄNNA FRÅGOR OM ASTRONOMI
| | |
|
|
Robin_
|
Postad - 24 jul 2010 00:48:14
|
Inlägg173
Medlem sedan2010-04-30
|
Hej!Jag tänkte om jag skulle kunna få lite hjälp med en lista på saker man kan göra med ett teleskop.
För att formulera enkelt om vad jag menar så kan vi säga såhär - vad kan jag göra med en cykel? Jag kan cykla, tävla i långdistansåkning, hastighet, osv. Kanske var det ett dåligt exempel men jag undrar vad kan man göra med ett teleskop egentligen? Är säker på att det finns oerhört mycket som jag inte tänka på.
Skulle också vara bra om jag fick en liten kort förklaring sidan om som berättar ungefär vad det går ut på.
Vad jag vet just nu vad man kan syssla med är:
* Variabla stjärnor
* Astrofotografi
* Deep-Sky (Vet inte riktigt vad man gör men har hört talas om deep-skyobservatörer) Ja som sagt, det finns mer, skulle gärna vilja höra många mer  Signatur
Robin Andersson
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
anivision
|
Postad - 24 jul 2010 09:19:07
|
Inlägg
207
Medlem sedan
2009-01-20
|
"Deep sky" kan man väl säga är ett samlingsnamn för allt som ligger bortanför vårt solsystem. Det vanligaste man använder begreppet för är väl nebulosor, galaxer och stjärnhopar.Signatur
Mvh Kent
----------------------
10" GSO Newton
Skywatcher ED80
Celstron CGEM
70/500mm guidetub med AlCCD 5
Atik 314E med Atik USB filterhjul
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Paul Schlyter
|
Postad - 24 jul 2010 09:48:41
|
Inlägg
856
Medlem sedan
2009-05-24
|
quote:
"Deep sky" kan man väl säga är ett samlingsnamn för allt som ligger bortanför vårt solsystem. Det vanligaste man använder begreppet för är väl nebulosor, galaxer och stjärnhopar.
Ljusa stjärnor som Sirius, Betelgeuze och Rigel brukar inte räknas som deep-sky-objekt trots att det ligger bortom vårt solsystem med god marginal. Deep-sky-objekt är snarare de objekt som ligger bortom de ljusa stjärnorna. En stjärnhop består ju av många stjärnor, och en galax av ännu fler stjärnor, så att sådana objekt syns bra på större avstånd än ensamma stjärnor är inte så konstigt. Nu är den uppdelningen förstås inte strikt. T.ex. Deneb (en 1:a magnitudens stjärna) är ca 3 ggr mer avlägsen än deep-sky-objektet Plejaderna. Men ändå: ett deep-sky-objekt är inte en ensam stjärna, utan något som är uppbyggt av många stjärnor, eller rester av stjärnor (vilket är fallet i många nebulosor). Eller också kan det vara ett ställe där stjärnor föds (t.ex. Orionnebulosan). Man kan också uttrycka det så här: ett deep-sky-objekt är mycket större än en ensam stjärna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Paul Schlyter
|
Postad - 24 jul 2010 09:59:57
|
Inlägg
856
Medlem sedan
2009-05-24
|
Man kan göra förfärligt mycket med ett teleskop:Observera astronomiska objekt, antingen visuellt eller fotografiskt: variabla stjärnor, stjärnhopar/nebulosor/galaxer (deep-sky-objekt), solen, månen och planeterna, kometer och asteroider. Man kan observera speciella händelser (förmörkelser, ockultationer, närpassager av kometer och asteroider, meteorsvärmar), man kan göra tidsserier av observationer (variabla stjärnor, solfläckar och övrig solaktivitet). Man kan observera genom filter (nebulosafilter, H-alfa-filter på solen). Man kan observera norrsken och nattlysande moln - dessa är dock egentligen inte astronomiska observationer eftersom de fenomenen äger rum i de övre delarna av jordens atmosfär. Man kan observera jordsatelliter - ISS är t.ex. så stor att den kan upplösas i detaljer i ett teleskop och folk har observerat ISS passera framför såväl månen som solen. Till sist kan man bege sig på upptäcktsfärd och försöka hitta nya kometer, asteroider och novor. Observera jordiska objekt: fåglar, vilda däggdjur, avlägsna byggnader, eller annat som det av en eller annan anledning är svårt att komma nära. Bygga på sitt teleskop: förse det med bättre sökare, bättre följning av jordrotationen, kanske möjliget att följa en jordsatellit över himlen. Bygga andra instrument: i mina tonår byggde jag ett spektroskop av två teleskop, ett prisma från en isärplockad prismakikare samt en spalt gjord av två rakblad. Det spektroskopet visade många av Fraunhoferlinjerna i solens spektrum. Som sagt, det finns förfärligt mycket man kan göra med ett teleskop. Du hinner inte göra allt detta, så det är bara att välja vad du vill göra bland allt det du kan göra.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Mattias
|
Postad - 24 jul 2010 10:09:18
|
Inlägg
567
Medlem sedan
2006-10-26
|
Dubbelstjärnor. Många solsystem innehåller mer än en stjärna (och många stjärnor ser ut att ligga i samma solsystem eftersom de ligger i samma riktning). Personligen tycker jag att observationer av dubbelstjärnor passar bra vid den här tiden på året eftersom det finns gott om dubbelstjärnor som inte kräver en perfekt natthimmel. Det som avgör hur svår en dubbelstjärna är att separera är främst avståndet mellan dem och magnitudskillnaden. Andra egenskaper man kan titta efter är vinkel (i vilket väderstreck den svagare stjärnan ligger) och färger. Om du inte redan tittat på Albireo (Svanens huvud) kan jag rekommendera det!
Signatur
Carpe noctem.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
GME
|
Postad - 24 jul 2010 10:56:15
|
Inlägg
74
Medlem sedan
2009-12-24
|
Flikar in lite här, om man nu skulle bli inteserad av spektroskopi så kan man kika på dena länken för lite fördjupning.http://openlearn.open.ac.uk/mod/ouconten/.../ Signatur
MVH Michael
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Robin_
|
Postad - 24 jul 2010 11:58:36
|
Inlägg
173
Medlem sedan
2010-04-30
|
Paul Schlyter, tack för ett väldigt bra svar!quote:
Dubbelstjärnor.
Men är det inte rätt så svårt att avgöra om det är en dubbelstärna efter en enda observation? Alltså menar att stjärnan som ser ut att ligga när kan vara långt ifrån och inte alls tillhöra den stjärnan man tror den gör?
Har tyvärr inte tittat på Albireo, men det ska jag ta och göra!
Däremot har jag tittat på Mizar och Alcor, och även sett den nära intilliggande stjärnan. quote:
Flikar in lite här, om man nu skulle bli inteserad av spektroskopi så kan man kika på dena länken för lite fördjupning.http://openlearn.open.ac.uk/mod/ouconten/.../
Jo det ska jag göra, tack för länken! Spektroskopi har faktiskt väckt en hel del nyfikenhet kan jag berätta, plus nu när Paul berättar att man kan bygga eget gjorde mig ännu mera förvånad. Men tack allesammans för era bra svar, om det är något ni vill tillägga så gör gärna det, tackar för svar.
Signatur
Robin Andersson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
anivision
|
Postad - 25 jul 2010 00:02:02
|
Inlägg
207
Medlem sedan
2009-01-20
|
quote:
Man kan också uttrycka det så här: ett deep-sky-objekt är mycket större än en ensam stjärna.
Så variabler är inte att betrakta som "deep sky" då...
Och inte heller är dubbelstjärnor enligt din definition "deep sky" eftersom dessa objekt inte är "mycket större" än en ensam stjärna... Signatur
Mvh Kent
----------------------
10" GSO Newton
Skywatcher ED80
Celstron CGEM
70/500mm guidetub med AlCCD 5
Atik 314E med Atik USB filterhjul
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Hans Bengtsson
|
Postad - 25 jul 2010 00:13:00
|
Inlägg
3468
Medlem sedan
2004-04-27
|
Den vanligaste innebörden av ordet deep-sky-objekt är galaxer+stjärnhopar+nebulosor.mvh
Hans Bengtsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
tkn
|
Postad - 25 jul 2010 13:40:48
|
Inlägg
1054
Medlem sedan
2008-01-25
|
Visuell Deep-sky kan vara som fågelskådning, man vill hitta så många och svåra objekt som möjligt att pricka av och testa sig själv och sin utrustning till det yttersta. Lämpligt kan vara att börja med Messierkatalogen och försöka pricka av så många objekt i den som möjligt. Rita av vad man ser är ett bra sätt att dokumentera och gör att man lägger märke till fler detaljer. Man kan också skriva ner vad man ser. Saker att anteckan är:
- Hur ljusstarkt objektet är (jag använder en 6-gradig skala, 0=ej synligt, 1=synlig med indirekt seende, 2=precis synlig med direkt seende, 3=synlig med direkt seende men inte speciellt framträdande, 4=framträdande objekt som man direkt lägger märke till, 5=mycket framträdande och ljusstarkt)
- Storlek, här kan man använda avstånd mellan stjärnor i närheten för bedömningen.
- Form (rund, oval, utdragen, oregelbunden osv.) och andra detaljer i utssendet.
- För utdragna objekt kan man ange positionsvinkel (jag använder stjärnor i närheten för att ta ut vilken riktning objektet ligger i och sedan Cartes du Ciel för att få fram positionsvinkeln)
- Om objektet har jämn ljusstyrka eller t.ex har ett ljusstarkare centrum.
- För öppna stjärnhopar kan man räkna hur många upplösta stjärnor man ser, om man ser dubbelstjärnor eller stjärnor av olika färger.
- Gränsmagnitud för de svagaste stjärnor man kan se. Detta är intressant om man tittar på samma objekt igen och hur detaljerat man ser samma objekt vid olika gränsmagnitud. Signatur
Thomas Karlsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Robin_
|
Postad - 25 jul 2010 13:49:25
|
Inlägg
173
Medlem sedan
2010-04-30
|
quote:
Man kan också skriva ner vad man ser. Saker att anteckan är:
- Hur/.../
Denna listan ska jag ta användning av, tack. Signatur
Robin Andersson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| | |
|
|
Timaoes
|
Postad - 25 jul 2010 14:09:23
|
Inlägg
783
Medlem sedan
2008-09-02
|
quote:
Rita av vad man ser är ett bra sätt att dokumentera och gör att man lägger märke till fler detaljer.
Jag vill bara understryka Thomas punkt ovan. Att lära sig se är grundläggande för amatörastronomen (tillsammans själva navigationskonsten förstås), och det absolut bästa sättet att lära sig att se är att skissa av det man ser. Anledningen är helt enkelt att för att rita av något måste man först titta efter hur detta något ser ut. Det låter trivialt, men vid okularet gör det all skillnad. Skissandet behöver inte alls vara så märkvärdigt. Papper och penna räcker gott i början. Börja med en cirkel och rita sedan av vad du ser i okularet. För att dokumentera observationen är det viktigaste att man får proportioner, vinklar och avstånd hyfsat korrekt. Får man till detta kan man i efterhand kontrollera sin observation mot stjärnkartor, fotografier och liknande. Storleken på cirkeln bör vara 8-9 cm. Är den för liten blir det svårare att återge detaljer. Vill man sedan höja ambitionsnivån och försöka teckna av det man ser på ett mer naturtroget sätt finns det en hel del hjälp att få på nätet, men det kan vi ta en annan gång. Lycka till
Signatur
/Johan
_______________________
GSO 16"
SkyWatcher Skyliner 10"
Baader Hyperion 24, 13 och 8 mm
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 Sponsra oss?
|
|
Det kostar att finnas tillgänglig på internet, och eftersom AstronomiGuiden ägs av en privatperson mottages alla donationer tacksamt!
|
Svenskt
Bankgiro 218-3036 mottagare ASTRONOMIGUIDEN
|
Minsta summan att sponsra med är 50 SEK för bankgiro! Detta beror på att banken drar av en administrativ kostnad för varje insättning.
Sponsrade pengar kan ej betalas tillbaka!
|
|
|
|
|
|
MAF Starparty 2010
MAF Starparty 2010
Aktiva ämnen
Sök i forumet